top of page

Manusanalys för skådespelare

Uppdaterat: 11 sep. 2023

När du läser ett manus får du inte lika tydliga detaljer/instruktioner av författaren som om du t.ex. läser en roman. Du får en del information i scenhänvisningar och olika ledtrådar i dialogen (framför allt är det de fakta du får i dialogen som är ristade i sten - fakta i scenhänvisningar kan förändras, framför allt om du jobbar med teater), men det krävs en hel del jobb för att tolka texten och göra den spelbar.


Ditt jobb som skådespelare är att tolka manuset. Att likt en detektiv leta efter ledtrådarna, och se till att du, samtidigt som du använder dig av din fantasi för att fylla ut omständigheterna och göra din tolkning, håller dig inom ramarna för rätt berättelse och gör starka skådespelarval som stöttar berättelsen. Om du inte analyserar manuset innan du börjar jobba med det praktiskt kommer du att famla i mörkret och riskera att göra skådespelarval som inte alls stöttar berättelsen.


En man som genomför manusanalys på en filmskådespelarkurs på Elin Hilläng Studios. Han sitter vid ett bord, läser ett manus och ler.
En elev på kursen Filmskådespeleri (Steg 1) som analyserar ett manus.

I det här inlägget har jag sammanställt manusanalysen jag själv använder när jag tar mig an en roll. Frågorna kommer ifrån olika skådespelarutbildningar jag har gått - både i Sverige och New York och kommer hjälpa dig att förstå vilken berättelse du ska berätta, vilken funktion din karaktär har i berättelsen och ge dig olika ingångar i skådespeleriet att testa. Det här kommer hjälpa dig att vara väl förberedd och kunna göra ditt absolut bästa jobb som skådespelare!


Frågor till manusanalys för skådespelare


När man tolkar ett manus behöver man läsa det flera gånger. Varje gång du fastnar på någon fråga nedan – läs manuset igen. Där hittar du svaren och för varje gång du läser manuset förstår du världen ännu mer. Desto fler gånger du läser det desto bättre.

  1. Associera titeln på manuset fritt.

  2. Läs manuset. Ringa in saker som slår dig som du vill kolla närmare på senare.

  3. Skriv ner vad som slog dig, stimulerade dig, t.ex. scener du gillade, scener som var läskiga etc. efter första läsningen. Man kan också rita sitt första intryck och sina associationer.

  4. När utspelar sig berättelsen? Om det är i nutid: När skrevs den? För i så fall är det den tiden det utspelar sig i. Om den utspelas i en tid du inte lever i eller känner till: Ta reda på hur folk levde då (vad hände i samhället? Hur klädde de sig? Hur bodde de? Hur betedde de sig?)

  5. Kolla upp ord och referenser som du inte förstår.

  6. Kolla upp karaktärernas namn. Betyder de något? Refererar de till någon?

  7. Läs manuset igen. Skriv ner omständigheterna (=fakta) och vad personerna gör.

  8. Vilken sorts värld är vi i? (Om det är en komedi – vilken sorts humor?)

  9. Vad är den faktiska berättelsen? Början, mitt, slut. Beskriv med ca 2 meningar (desto kortare desto bättre)

  10. Vad är den känslomässiga berättelsen? (= budskap/poängen/författarens superobjektiv/vad manuset handlar om). Början, mitt, slut. Beskriv med ca 2 meningar (desto kortare desto bättre)

  11. Vem handlar berättelsen om? (= protagonist, huvudperson, bara en person)

  12. Vilka teman ser du i manuset? Hela manuset, och karaktärerna (kan ha egna teman). Man kan också associera en berättelse till en låt. Samma sak kan göras med en karaktär.

  13. Vad är min funktion i berättelsen? T.ex. antagonist (karaktären som motarbetar protagonisten och skapar konflikt), hjälte (är alltid god, räddar andra, hjälper protagonisten, en protagonist kan vara en hjälte men måste inte vara det), katalysator (karaktären som får protagonisten att agera eller förändras). Mindre roller (biroller) hjälper till att skapa kontrast mellan de större karaktärerna, t.ex. kan en biroll bredvid antagonisten få antagonisten att se ännu grymmare eller mäktigare ut om birollen är lite mesig eller rädd för honom. Protagonisten kan använda birollen för att tala ut om sina problem och då får publiken mer bakgrundsinfo och veta mer om honom/henne som person.

  14. Vad är min dröm (= mitt superobjektiv). Vad driver mig framåt genom hela manuset som sedan leder mig till att göra de val jag gör?

  15. Vad är jag rädd för?

Nu när du har en förståelse för vilken berättelse du ska berätta och vilken funktion din karaktär har i denna berättelse är det dags att fördjupa sig i valen du gör i de olika scenerna du är med i. Följande frågor besvaras för varje scen du skådespelar i:

  1. Organisera omständigheterna i scenen som rör: Plats, relationer och ”ögonblicket innan” (med det menar jag ögonblicket innan scenen startar).

  2. Är scenen i början, klimaxen eller slutet av manuset?

  3. Hur för jag berättelsen framåt i den här scenen?

  4. Det finns en röd tråd mellan hur du beter dig i slutet av den förra scenen du är med i och i början av nästa scen du är med i. T.ex. om du är rasande i slutet av den förra scenen är du troligen fortfarande arg i början av nästa scen, men beroende på vad som har hänt mellan scenerna och hur lång tid det har gått mellan scenerna kanske du är irriterad eller förbittrad. Gör därför arbete på scenen innan och scenen efter din scen (det kommer hjälpa dig att veta var du börjar och var du slutar i scenen för att du ska veta vilka val du ska göra för att uppnå det ark scenen kräver):

    1. Beteende i slutet av den förra scenen

      1. Fysiskt (vilken position har din kropp rent fysiskt?)

      2. Verbalt (vad sa du?)

      3. Emotionellt (vad kände du?)

      4. Psykologiskt (vad tänkte du? Jobba med ”äkta tankar” som är sammankopplade med dina riktiga impulser och dina riktiga känslor, desto enklare och närmare dig desto bättre, t.ex. ”fuck you!”, ”jag älskar dig”, ”Gå!” etc)

    2. Beteende i början av nästa scen

      1. Fysiskt

      2. Verbalt

      3. Emotionellt

      4. Psykologiskt

  5. Min förväntning i början av scenen

  6. Min synvinkel (”point of view”). I en scen har karaktärerna olika åsikt och en konflikt uppstår.

  7. Historik. Bakgrund. Vad har hänt tidigare som påverkar mig nu?

  8. Var kommer jag ifrån?

  9. Vart ska jag?

  10. Vad vill jag i scenen? Viljan ska vara enkel för dig att kämpa för. Den kan definieras på olika sätt, t.ex. Vad vill jag ha av den andra personen? Vad vill jag att den andra personen ska göra? Hur vill jag få den andra personen att känna? Eller, vad kämpar jag för i scenen

    1. För att ta reda på vad man kämpar för kan man fråga sig själv: Vad är mitt problem i scenen?

  11. Vad är mina handlingar i scenen? Handlingarna är vad du gör mot den andra personen för att driva viljan igenom, t.ex. charma, muta, hota, attackera, roa, flirta, skaka, etc. Ett boktips är ”Actions: The Actors’ Thesaurus” av Marina Caldarone och Maggie Lloyd-Williams, där listas jättemånga handlingar (tyvärr inte på svenska).

    1. För att ta reda på vilka handlingar man vill använda kan man fråga sig själv: Vad får mitt problem mig att känna? Vad gör jag åt det?

    2. Ett annat sätt att välja handlingar är att fråga sig, vad passar det att den här karaktären gör i den här delen av berättelsen? Att istället för att plocka ner karaktären till dig, nå upp till den.

  12. Vad är mitt hinder i scenen? Kan vara yttre (någon faktor utanför dig, t.ex. annan karaktär) eller inre (något inom dig som stoppar dig, t.ex. om din vilja är att kyssa den andra karaktären kan ditt hinder vara att du är rädd för att bli avvisad). Hindret ska få dig att kämpa ännu hårdare för att driva din vilja igenom.

  13. Finns det någon humor mellan karaktärerna i scenen?

  14. Se till att tillräckligt mycket står på spel. Ha höga ”stakes”. Alla scener som är med är de viktigaste i ditt liv. Konst skiljer sig från det verkliga livet på det sättet. Transportsträckorna finns inte med. Alla scener är viktiga, annars skulle de inte vara med i manuset.

  15. Vad är eventet i scenen? Oftast bara ett event per scen i film, medan det kan vara flera event per scen i teater. Ett event är den nya information som ges i scenen som är anledningen till att själva scenen finns med i manuset. Som skådespelare bör du sedan rama in eventet med dina skådespelerival.

  16. Identifiera och markera vändpunkterna i scenen. En vändpunkt är en förändring av stämningen i scenen, t.ex. när en karaktär lämnar scenen, eller en ny karaktär kommer in i rummet (även kallat ”franska scener”). Det kan också vara en förändring av ämne i konversationen, förändring p.g.a. omgivningen, en ny handling för att driva sin vilja, en ny känsla etc. Man kan också markera en vändpunkt genom att byta position rent fysiskt. Delen av scenen mellan vändpunkterna kallas ”beat” på engelska och är den minsta delen av ett manus (ett teater-manus delas ofta in i stora delar som kallas akter, sedan är akterna indelade i mindre delar som kallas scener och sedan är scenerna indelade i ”beats”). Till skillnad från akter och scener är ”beats” inget som manusförfattaren har markerat ut utan hittas av skådespelaren och regissören och kan variera beroende på vilka val man gör.

  17. Ge dina ”beats” (stycken) rubriker.

  18. Om du inte redan har gjort det: läs manuset och dagdröm runt olika situationer. Gör dem verkliga för dig själv. Tillåt fantasin att vandra iväg. Marinera i den världen.

  19. Om någon information saknas för att göra omständigheterna tydliga för dig: Använd fantasin och fyll ut dem. Tänk på att allt som betyder något för rollen måste betyda något för dig. Personifiera. Gör det personligt. T.ex. ha relationerna till alla karaktärer som du pratar med och pratar om i scenen supertydliga för dig själv. Vem är den här personen för dig? Vad får hen dig att känna? Varför? Vad har hänt mellan er tidigare? Skriv gärna om det om det hjälper dig. Om du känner någon som du har en liknande relation med i verkligheten kan du låtsas att det är den personen (=substitution), annars kan du ”uppfinna” en ny person genom din fantasi. Gör fantasin supertydlig och detaljerad för dig själv. Likadant med platsen. Var är du någonstans? Vad betyder den här platsen för dig? Har du varit här förut eller är det första gången? Vad finns var rent fysiskt? Finns det någon plats i verkligheten du kan använda eller behöver du ”uppfinna” en ny. Samma sak med ditt ”ögonblick innan”. ”Ögonblicket innan” är vad du gör innan scenen börjar för att komma in i situationen, det kan vara en fysisk handling/rörelse/gest, en ”verklig tanke”, en emotionell preparation… Eller så kanske det räcker för dig att leva dig in i omständigheterna. Det viktiga är att det grundar sig på vad som faktiskt har hänt i manuset tidigare. Vilken omständighet har lett dig dit du är nu? Var behöver du vara emotionellt, fysiskt etc. för att det ska bli trovärdigt? ”Ögonblicket innan” är vad du gör med dig själv för att ta dig dit du behöver vara.

  20. Man kan spåra viktiga händelser bakåt i manuset. Var då extra uppmärksam på de sista 5-10 sidorna av manuset (=upplösningen) och spåra dem bakåt. Vad ledde till att det blev som det blev? Kolla på t.ex. vokabulär, handlingar och event.

  21. Gör en tidslinje – speciellt viktigt om du förbereder dig inför en filmroll då filmscener oftast spelas in i oordning (brukar oftast spela in scener som spelas in på samma plats efter varandra, eller scener med samma skådespelare i efter varandra etc.), men kan även vara bra om man t.ex. gör en teaterföreställning med tidshopp i eller för att under repetitionerna snabbt kunna komma ihåg vad som hände innan eller efter den scen du jobbar på.

  22. Om något i scenen är konstigt. Fråga dig själv: Varför gör/säger karaktären så? Och inte det som du tycker skulle vara mer naturligt? Varför är det som det är och inte så som du skulle tycka var mest naturligt?

Om det är ett komiskt manus du analyserar

Om du analyserar ett komiskt manus tillkommer utöver de vanliga frågorna också att identifiera de komiska elementen. Det är viktigt att komma ihåg att först alltid göra det arbete som behövs vid arbete med drama och att de komiska elementen läggs till efter det. Detta för att man fortfarande vill ha verklighetstrogna roller.

  1. Vem är rak (”straight” = den vars synvinkel inte förändras) och vem är vågig (”wavy” = den som svarar på den ”raka” karaktären).

  2. Ofta stereotyper – vilka?

  3. Svart-vit synvinkel.

  4. ”Reversal” (i tal, 180 grader)

  5. Sätt upp situationen (Synvinkel, kolla om du sätter upp situationen eller om du har skämtet i en ”reversal”.

  6. Ha en stark åsikt om allt (höga ”stakes”)

  7. Ljud (t.ex. konsonanter, ”K”) är roliga

  8. ”Triplet” = repetition av ord, fras eller rytm (låt det betyda olika saker varje gång)

  9. ”Button” = slutet på scenen (gör en riktig vändning/åsiktsförändring)

  10. Timing

  11. Vissa ord är roliga

  12. Låt skiljetecken hjälpa dig. Hur texten är skriven?

 

Att tolka manuset självständigt är extra viktigt för dig som är filmskådespelare eftersom du inte har några långa repetitionsperioder tillsammans med regissören på samma sätt som man har inom teater (läs mer om vad som skiljer filmskådespeleri från att spela teater här). Du måste se till att vara väl förberedd, men också medveten om att regissören kan vilja ha något helt annat än vad du från början har förberett och vara beredd på att ändra din förberedelse efter regissörens önskemål.


Undervisar du i skådespeleri eller gör ett film- eller teaterprojekt och vill använda den här mallen för manusanalys? Det går det bra, men du måste antingen länka till bloggen eller ladda ner PDF:en. Du får inte ta bort Elin Hilläng Studios logga, texten om Elin Hilläng Studios eller Elin Hillängs namn.

Manusanalys för skådespelare Elin Hilläng Studios
.pdf
Ladda ner PDF • 160KB

Vill du använda kunskaperna i praktiken? Anmäl dig till kurserna Filmskådespeleri (Steg 1) eller Filmskådespeleri (Steg 2). Klicka dig vidare, nedan för mer information!




Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page